Dodge City Adventurers!

Jag vill börja med att säga grattis till min underbara mammi. Jag hoppas du hade en underbarfödelse dag! Hur gammal blir du? 35? Jag är ledsen att jag inte ringde men det blev lite för sent för det. Men är det något speciellt du vill ha från americat?

I tisdags hade jag auditions till musikalen. Och jag måste säga att det gick väldigt bra! Vi var där två och en halv timme. Började med att sjunga en snutt från en låt ur Grease. Jag sjöng ”beauty school dropout”. Och sedan lärde vi oss en kort dans och gjorde en kort pjäs ur musikalen. Jag var mest nervös inför dansen. Jag måste säga att jag är förvånad över hur……dåliga alla var. Jag tror att alla bra måste ha gått på auditions på måndag. För utav 24-25 pers var det 3 som kunde sjunga och 2 av dom hörde man och en av dom var jag. Så den ända som var kvar var Tori som jag tror kommer få huvudrollen. Jag antar att dom flesta var där för att spela teater eller sjunga. Och jag skojar inte…. Nästan alla hade noter framför sig och jag lovar att dom inte hade tränat alls för det hjälpte inte ett dugg och det är ok om man missar en ton här och där men om man inte kan sjunga i takt eller ens hitta takten undrarjag varför man vill vara med i en musikal. Jaja det kommer bli sååå kul! Det var lite nervöst att man inte bara sjöng inför domarna utan också alla som var där för audition. Men när den ena sjöng falskare efter den andra så kände jag mig ganska säker när jag klev upp. Och vissa var så nervösa att dom inte kunde stå rakt. Alla sa att jag inte såg nervös ut men mitt hjärta slog i 360 och jag minns inte mycket av det. Men man är ju en skådis!

Och nu på måndag r auditions till floorshow det kommer vara ännu roligare. Då ska jag sjunga en utav mina egna låtar. Men något annat roligt som hände idag var att jag blev nominerad till kung i våran kör! Nu undrar ni vad det innebär.

Varje sport och kören röstar fram en kille och en tjej som ska bli kung och drottning. Jag är inte riktigt kung än men idag så röstade kören att jag ska få en chans att bli! Jag tror det är 7-9 pers som blir valda att ha chans att bli kung eller drottning. Sedan på floorshowen så röstar publiken eller nåt om vem av dom som ska bli kung och drottning. Jag hoppas jag vinner! Jag vet inte vad som händer men jag antar att folk gillar mig!

Jag satt i engelskan idag och läste en bok och lyssnade på musik. Sedan kom låten The Tallest Man On Earth – Where Do My Bluebird Fly och jag kom att tänka på när vi var på Stinas landställe och bara levde livet och jag tänkte på allt jag saknar! Mitt och loves äventyr med svavel, cykla med mina bästa vänner på gotland, Emmaboda, åka tunnelbana och hänga med vänner i stan. Och då slog det mig att alla dom här minnena skapar samma känsla. En känsla av frihet som jag inte känner här.

 Som när man för första gången sitter i en bil, full med bensin, helt själv och vet att man kan köra vart man vill. Eller veta att ett SL-kort kan ta mig hem eller till och med till Uppsala om jag vill! Här känner jag mig otroligt begränsad. Måste få skjuts om jag vill åka någonstans. Måste vara hemma vid 12. Och jag tror även är en stor anledning till att jag kan bli trött på Debby ibland. Hon måste alltid veta vart jag är och vad jag ska göra där och vilka som ska vara där och när jag kommer hem och bla bla bla. Jag förstår att jag inte är hennes son och att hon  känner sig extra ansvarfull och att i deras kultur så ska dom flesta 17 åringarna vara hemma 12. Men det är bara en sådan stor förändring från hur det brukade vara. Men det är inget jag kan göra! Jag får helt enkelt kämpa på. Men jag pratar med ben och Debby om det här och dom förstår. Detta är anledningen till att jag aldrig skulle kunna bo här. Känner lite såhär! https://www.youtube.com/watch?v=BkHh7Cv0WUU

Imorgon har jag inte skola och jag önska jag kunde spendera den här helgen med er eller kanske en vecka sedan åka tillbaka. Jag vet inte om jag kommer klara julafton utan släkten, vännerna och kalle Anka! AAAAAAA Ingen Karl Bertil Jonssons julafton!!!!! AAAAHHH. Tänk om inte youtube fanns!

Hej då och grattis igen bästa mamma, älska di!

Det är en stor dag! Jag har nu känt Ben och Debby i exat 100 dagar! Är inte det fantastiskt! Jag fick en bok som 100 dagars present.

Så jag tänker blicka tillbaka lite på dessa underbara dagar. Första burgaren jag åt på Windys (som jag kallade Sandys haha!) skrev jag att den var vidrig. Men nu är det en av mina favoriter. Men jag längtar dok fortfarande efter svenskpotatis med lax och mummasås. Jag var så förvirrad över skolan och skol systemet, men nu….eeh… jag är nog lika förvirrad fortfarande. Men det är kul att läsa om första amerikanskafotbollsmatchen och alla fotbolls träningar. Och nu är allt det över och jag längtar redan. Nu blir jag ledsen för allt som jag kommer göra för första gången här kommer jag kanske även göra för sista gången.

Det har varit väldigt roligt att skriva blogg men det känns lite jobbigt att man inte kan få med allt som man gör och känner.

Jag har fått en känsla av att vi måste klargöra vilka som är vilka här i Dodge City så jag tänkte skriva lite om huvudpersonerna.

Ben
The man in the house. Min andra pappa. Han har underbarhumor, otroligt snäll och det är inte svårt att känna sig älskad av Benny Boy, som jag kallar honom. En superhjälte.

Debby
The women in the house. Min andra mammsi. Vill bara väl men kan vara lite överbeskyddande. Det är nog hon som är bossen i huset. Älskar hundar och utbytesstudenter. Har bra humor och om du behöver prata med någon så är det bara att prata med Debby. Hon är alltid öppen för lite gossip.

Philipp             
My brother from another mother. Tysk…vad mer är det att saga.. nej jag älskar honom men det är verkligen syskonkärlek mellan oss på både gott och ont. Här om dagen så sa han att han blir irriterad på mig ofta. Jag sa att jag blir irriterad på honom ofta. Sedan sa vi… bra, då vet vi. så det funkar.

Amy and Hazel
Hundarna i huset. Hazel är ung hund har mycket energi och är alltid öppen för att leka. Men har ingen disciplin alls och tigger värre än en utsvulten varg. Amy är super gammal. Hon ska tydligen vara 115 år eller något. Döv, blind och kommer antagligen dö snart. Tråkigt men sant.

Barn och barnbarn
Detta kommer jag låta Debby beskriva! Detta är början på det första brevet jag fick från Ben och Debby. I hope it makes more sense to you then it did to me when I first got it:

We have two daughters, Toby Danette and Erin Coleen.  They are both married and have kids of their own.  Toby is married to Marty and they live in Wichita, Kansas.  They have 3 children – Riley Danette, age 7, Conor Paul, age 3 and Lily Elizabeth, age 1 year.  Marty is a computer tech and Toby teaches pilates.  Erin is married to Patrick and they live in Goodland, Kansas.  They have 2 children – Alexandria Danae, age 4 and Anderson James who is 5 months old.  Patrick is a chiropractor and Erin works at his office some and stays home with the kids

Andersom James kallar vi AJ och Alexandria kallar vi Ali. AJ fyllde 1 för ett par dagar sedan. Riley och Conor är båda underbart roliga. AJ är bäst för han är tyst och springer inte omkring så mycket. haha nej, alla är bäst!

Loca och Jonas
Loca is my Italian brother. Han är en otroligt rolig och cool kille som vet allt om fotboll. Han är otroligt stolt över sitt land och stad. Han kan säga saker som. If coliseum falls, rom will fall and if rom falls the whole world will fall. Han e fan bäst.  Jonas är hans bror från tyskland är en spinkig liten kille som älskar sport. Dom lever tillsammans med Bryce och Sephanie. Bryce är ledaren i våran youthgroup

Rafael och Florian.
Rafael är från Brasilien och är den som spelar amerikanskfotboll. Cool kille, påminner mig mycket om Sebbe! Florian är en dorving. Den dorvigaste dorvingen men även tysk, som vi alla vet säger mycket om en person. Haha. Dom lever tillsammans med den galna fågeldamen. Hon har fyra stora papegojor och sedan 3-4 mellan stora fåglar och en liten. Men hon är super snäll. Hon har även en mellan hund och en enorm Grand Danois som är den största hund jag någon sin har sätt. Men den är snäll. Var hemma hos dom för första gången i lösdags.

Jakub
Från Slovakien. Vi brukar gå till hans youthgroup för den är mycket roligare en våran. Bor lite off från dodge så vi hänger inte så mycket.

Caden
Kompis med alla utbytesstudenter. Vi sov över hos honom i går. Spela pingis och tv spel.

Matt
Min amerikanska bror. Jag vet inte, men jag tror vi är släckt med varandra på något sätt.

Stephan
Den ända vita killen i vårt fotbollslag. Håller på med parkour. En väldigt snäll kille.

Jaja det här var några av dom och det är så många mer som jag skulle vilja att ni träffa.

Jag vill tacka min familj för paketet. Man blir så glad av paket. Mycket nödvändiga saker där. Tack.

I övermorgon är det auditions till musicalen Grease! Det kommer gå bra! Hoppas på att få en roll som har en replik åtminstone. Sedan, den 19 nov är det auditions till floorshowen det kommer också gå bra men är mer nervös för det. Så det händer mycket. Snart thanksgiving och allt. ÅÅÅ Så mycket roligt att se framemot.

Det var skönt att skriva av sig lite. Har även pratat med mammsen, minnsen, pappsen  och emmsen så jag har mycket hem längtan nu. Ska käka lite Algrensbilar så kanske jag känner mig lite bättre.  Skulle bara vilja åka hem en liten stund.  Puuusss puuuussss på er alla. Har lite ont i magen för att jag saknar er alla så mycket!

P.S. Förlåt pappa glömde att gratta dig på farsdag. Så jag vill att du ska veta att de finns inte någon pappa som kan ersätta dig. Extra pussar och kramar till dig. Du är min hjälte. Jag saknar dig så mycket.

Men mest av allt saknar jag att bli väckt av dig kl 3 på morgonen, äta gröt i det lite skabbiga köket, ta den röda sundregruppsbilen, åka ut och sätta upp näten och sedan bara gå omkring med dig på dom små grusgångarna och kolla om någon liten kungsfågel måste räddas av min kung, min pappa. Sitta i den mycket skabbiga boden och blåsa, fylla i tabeller och bara njuta av att kolla ut över det brusande havet. Åååååååååå vilka minnen. Då fattar man inte hur bra man har det. Äskar dig!