Dodge City Adventurers!

Idag trodde jag att det skulle bli en sådan där tråkig, händelse fattig dag men istället blev det den bästa dan av alla dom här sex dagarna. Det började med att jag  och Phillip och ben åkte till skolan och fixa ett jätte coolt ID kort och sedan fick jag sjunga för min musik lärare. Och det gick bra. Han är en underbar man i sina bästa år. Det jobbiga var att Ben och Philipp satt med. Men vafan, YOLO. Han verkade jätte nöjd och lite imponerad. Stolt.

Så det var jätte kul och jag tänkte att nu blir det inte roligare. Men efter  att jag och Philipp har gått till fotbollsplanen och lirat lite boll så ringer Ben och säger att vi ska äta ute och se tjejer dansa…… ok.

Så Debby kommer och plockar upp oss vid huset och vi åker tillsammans till ett stort ”Steak House” och äter super god mat. Yuuummy. Men sedan så går vi över gatan och in i en liten affär som säljer cowboy prylar. Så går vi genom en bakdörr och så kommer vi in i en liten cowboy stad och det är värsta showen. Med pistoler, cowboys, sheriffer och banditer.  Och när den tog slut så trodde jag att det var klart. Men det var bara början!

Sedan får vi gå in i salonen. Och där är det en super duper show till som varar i mer än en timme! Och det är bra teater, sångare, sånger, färger och bäst av allt can-can dansare. Och när man tänker på det nu i efter han var det helt sjukt för vi betalade 3 dollar för att få dom att sätta upp sin fot i knät på mig och Philipp och vi fick ta av dom ett slags blått band som dom hade runt benet.  Men det var fantastiska skådespelare och underbara karaktärer med en enorm utstrålning. Det var lite kostigt men samtidigt så himla roligt. Det var helt UNDERBART!

Idag har jag varit på min skola för första gången. Det var inte några där för vi börjar inte förens den 15, om exakt en vecka. Och den veckan kommer vara knasig. För fotbollen börjar på måndag och den skulle tydligen vara 6 på morgonen och sedan vid tre tiden igen, en och en halv timme vardera. Och plus när skolan börjar kommer jag att ha styrketräning varannan dag typ. Så jag lär inte bli fet men pumpad! Men vi får se om jag överlever.

Jaja tillbaka till mitt besök på skolan. Det var väldigt trevligt. Träffade lite lärare, fick ett skåp och valde även kurser. Och jag vetifan om jag valde rätt det fanns ju oändligt mycket att välja mellan. Men jag valde något som hette sculpture/Ceramics 1. Eeeehhh jaha ja. Jag tror att det är typ som bild fast att man också lär sig mer om konst. Typ lite det Mnna gör? Kanske? Haha vad har jag gett mig in på! Jaja jag valde även Audio Video Production och där får man väl lära sig och filma och sånt. I don’t know. Och så har vi då tyngdlyftning/styrketräning och musik klass med kör. Och sedan har vi allt tråkigt som jag knappt valde själv. Algerbra 3 (Mamma kommer behöva din hjälp där, Men få inte panik nu för dom sa att jag tydligen skulle tycka det var för enkelt), Engelska 11, American History, biology 2, American Goverment och Oppertunity Period och ni får gärna berätta för mej av detta betyder och innebär.

Nu är jag sådär super trött så att man känner sig full och skrattar åt allt. Så jag, Ben, Philipp och Debby har skrattat så mycket. Eller i alla fall jag. Nu kanske dom tyckte jag var jobbig. Äääääh skit it.

Jag tog en jogging tur vid åtta och medans jag sprang så gick solen ner och jag fick skåda en äkta ”Kansas sunset” och det var så himla magiskt att jag satte mig i gräset och bytte från Breakbot till Matt Corbys untitled sång på hans EP. Och det kändes som om låten gick ännu saktare än den redan gör och att tiden stannade en stund. Och sedan joggade jag ner i det rosa/röda/blå skimret från en helt otrolig solnedgång . Och det var lagom varmt, ok det var jävligt varmt, men kallare än det brukade vara och allt kändes så himla bra. Och jag tänkte ”Ska jag ta kort på det”? Men sedan tänkte jag ”Nej, Det här ögonblicket ska bara få finnas i mitt huvud”. Perfekt avslutning på dan.

God natt! Jag saknar fan inte Sverige!

http://www.youtube.com/watch?v=EDUvecJKN2c
Lyssna och njut

 

Vaknar vid halv åtta och är klar vaken. Går upp och möter Debby som ska precis sticka till jobbet. Det händer inte så mycket äter frukost, går in på fejan, går på toa, rastar hundar, spelar gitarr, spelar piano, går på toa………..och det är då det händer. Genast händer det en massa!!!!!! DET BLIR STOPP I TOAN. PAAAANIIIIIIIIIIK! Jag vill helst inte skriva om det, men det var det ända som hände som är värt att skriva om. Jag spolar. Vattnet fylls…….och fylls……O FLYLLS. Det går upp för mig vad som håller på att ske. Men lugn som jag är grips jag inte av panik. Jag letar bara efter en toaborste eller en sugpropp. Men hittar ingen och gips av panik. Men vet inte vad jag ska göra. Så där står jag trampandes på badrumsgolvet medans vattnet börjar rinna över stolen. Tills det säger SLURP och vattnet sugs ut. Jag tar slut på 3 toa rullar när jag ska städa upp allt vatten som rann över. Härlig morgon.

Men nu kommer Ben hem och det är dags att äta lunch. Han föreslår hamburgare och jag föreslår vegetariskt. Han skrattar och säger det att det finns inga vegetariska restauranger i hela Kansas. Jag skrattar men tycker inte det vad så himla kul.

Jag vågade inte ta en sallad på Sandy’s, så jag åt en vidrig burgare. Men jag tog vatten. Tror inte min mage är van vid den här sortens mat. Men vågar jag gå på toa.

Jag funderar på att ta en springtur. Ben kör runt mig och visar vart jag kan springa och tjuvröka. Hyggligt! Nu när Ben var så snäll och visa så måste jag ju springa……….och röka. Eller?

Det r 37^oC ute och vinden blåser som en hårtork så jag tar min iPod och en vattenflaska och så går jag en tur istället för att springa. Kommer antagligen att dö ändå!

Fyfan vad varmt det va! Jag dog av svett och jag kunde inte gå barfota för då smälte mina fötter. Men jag stod ut en timme och när jag kom hem var jag så utmattad att jag däckade i sängen en timme tills Debby kom hem. Och när jag berättade om mitt varma äventyr sa hon att det bara är och vänja sig för snart ska du springa hela dagarna i hettan när fotbollen börjar. Blev lite otagg på fotboll. Men vafan. Nu kör vi!

Inatt så kommer Philipp och vi åker ut kl 9 för att möta honom men hans plan hade en trasig motor så det blev försenat till 1. Men jag somna och blev väckt av Philipp. Han var trött men alla var glada och det tror jag han var också. Han har tyskbrytning. Min nya bror har tyskbrytning. ÅÅÅÅ saknar Pelle. Han har inte tyskbrytning. Kanske när jag kommer tillbaka. Haha jag är så trött att jag inte vet vad jag skriver.

Jag har gått hela dan ensam i huset och inte gjort något. Men hela tiden har jag gått runt och tänkt ”när ska jag bli bra på engelska? när ska jag bli bra på engelska?” sedan kommer jag på att jag varit här i två dagar. Så jag hoppas att jag blir bra imorgon.

Puss på er alla saknar er mycker!

 

 

 

 

Jag kommer dit och ser alla gula fula STS tröjor och mitt i detta mina allra finaste vänner. Love, Emma, Amanda, Mika, Fanny och Olle! Alla är där och ska säga hejdå. Alla gråter och kramas och det är som på film. JAG ÄLSKAR ER! När jag kramar pappa kommer den stora gråten och jag blir som en liten unge igen. Love slåss och skriker och gråter och det är inte kul! Alla är så ledsna! Och helt plötsligt är det dags att gå och jag ser min familj och mina vänner en sista gång i ögonen på ett år och sedan ger jag mig av!

Då vänds allt upp och ner och jag intalar mig själv att nu är det dags att klara sig själv.

Sedan är det bara långa flygresor och dålig sömn i många timmar framöver. Träffar härliga personer från olika delar av världen. Sofia från Norge och Joy från Österrike. Hoppas man håller kontakten. Så var man i USA för första gången. Det är klart man ska ta en Big Mac Meny när man ändå är här. Och varför inte betala med en hundradollarsedel. Tack Franken och Marie, ni är bäst.

Nu ligger man i Chicago på ett super hotell rum och softar och läser dom mest underbara brev en människa kan få. TACK TACK. Men nu ska dansken sova så det är väl dags att borsta bulingarna och krypa till kojs. Den stora dagen är ju imorgon. Klockan är 21:00 och efter tidsresande och många slumranden i trånga stolar känns den här dagen som om den har varit oändlig.

Jaha nu har jag en blogg. Tror jag.....Jag kanner mig lost. Men jag ska snart lagga upp bilder och dagbok fran mina tva forsta dagar. och som ni kanske marker skriver jag pa Ben och Debbys datorm, men snart ska jag fa igang min och da javar ska ni fa se :) Skulle var najs om nagon kunde hjalpa med designen pa min blogg. Just nu sa kanns den inte sa emelig. jaja jag ska jobba pa det. ses!

 

jaha hur publicerar man detta da? aaaaah hitta!